Räntan på studielånet är 2,135 procent under 2026. På den genomsnittliga skulden för den som börjar betala tillbaka nu, 242 100 kronor, blir det ungefär 430 kronor i månaden i ren ränta det första året, och knappt 78 000 kronor i ränta över hela återbetalningstiden om räntan står stilla i 25 år. Här är siffrorna bakom, vad de betyder över tid, och hur du räknar på ditt eget lån.
Så mycket är räntan i år
Räntan på studielån är rörlig och sätts om en gång per år. För 2026 är den 2,135 procent, enligt CSN:s sida om ränta och avgifter (kontrollerad den 10 augusti 2026). Talet är inte ett enda värde utan två: en basränta på 1,736 procent plus ett räntepåslag på 0,399 procent, där påslaget täcker de lån som aldrig betalas tillbaka.
Att räntan gäller ett kalenderår i taget står i lagen. Enligt 4 kap. 1 § studiestödslagen fastställer regeringen räntan före varje kalenderårs början. Siffran ovan är alltså 2026 års ränta, och den ersätts av en ny inför 2027.
Räntan följer inte Riksbankens styrränta rakt av. CSN räknar fram den ur statens upplåningskostnad under de tre senaste åren och subventionerar den sedan med 30 procent. Effekten är att den rör sig trögt: 2022 var räntan 0,00 procent, 2023 var den 0,59, 2024 var den 1,23 och 2025 var den 1,981. Den har alltså stigit fyra år i rad, men från en historiskt låg nivå.
Kolla vilket lån du faktiskt har
Det här är det vanligaste sättet att räkna fel på sitt studielån. CSN har fyra olika lån för studier, och vilket du har beror på när pengarna betalades ut:
- Annuitetslån utbetalt från 1 januari 2022. Det är det här lånet du får om du börjar plugga i dag.
- Annuitetslån utbetalt 1 juli 2001 till 31 december 2021.
- Studielån utbetalt 1 januari 1989 till 30 juni 2001.
- Studiemedel utbetalt före 1989.
Själva räntesatsen är densamma för alla lån som betalats ut från och med 1 januari 1989. Det som skiljer är återbetalningsreglerna. Lånet från 2022 ska vara färdigbetalt vid utgången av det år du fyller 64, och det som ändå är obetalt då skrivs av i början av det år du fyller 72, enligt CSN:s sida om avskrivning av studielån. För 2001-lånet går motsvarande gränser vid 60 respektive 68. Lagregeln bakom avskrivningen står i 4 kap. 25 § studiestödslagen, som skriver av lån som inte har betalats vid utgången av det år låntagaren fyller 71. Blanda alltså inte ihop de två åldrarna: du är betalningsskyldig hela året du fyller 71, och avskrivningen sker först året därpå. Lån som betalades ut före 1989 bär ingen ränta alls, utan räknas i stället upp med ett så kallat regleringstal.
Räkneexemplen längre ner gäller annuitetslån utbetalt från 2022, alltså det lån en förstagångslånare får i dag. Har du pluggat i flera omgångar kan du ha två lån samtidigt och två årsbelopp att betala, och då kan du ansöka hos CSN om att slå ihop dem.
Räntan börjar ticka innan du tagit examen
En sak som överraskar många: räntan löper från den första utbetalningen, inte från den dag du börjar betala tillbaka. Den räknas dag för dag på den skuld du har just då. Under studietiden betalar du ingenting, och enligt studiestödslagen läggs ränta som inte betalats under året till skulden vid kalenderårets slut. Du betalar alltså ränta på räntan.
Så här stort blir det. Fullt studielån på heltid är 2 368 kronor i veckan under 2026, enligt CSN:s beloppstabell för studiemedel. CSN räknar 240 veckor som ungefär sex års heltidsstudier, alltså 40 veckor per läsår. Tre år med fullt lån blir då 284 160 kronor i lånat kapital. Med 2,135 procents ränta hela vägen och räntan lagd till skulden vid varje årsskifte har ungefär 9 000 kronor i ränta hunnit läggas på innan du är klar, och skulden ligger på cirka 293 000 kronor vid examen.
Antagandena är alltså: heltid, fullt lån varje vecka, 40 veckor per år, tre år, utbetalning var fjärde vecka och oförändrad ränta. I verkligheten sätts räntan om varje år, och de flesta lånar inte fullt varje vecka.
Räkneexempel: vad ett genomsnittligt studielån kostar
För att räkna på något realistiskt använder vi CSN:s egen statistik. De som blev återbetalningsskyldiga i januari 2026 hade i genomsnitt 242 100 kronor i studieskuld, enligt CSN:s kortfakta om studiestödet. Det är en siffra som vuxit snabbt: 2012 låg den på 117 000 kronor.
Räntan första året blir enkel att räkna ut. 242 100 kronor gånger 2,135 procent är cirka 5 170 kronor, alltså ungefär 430 kronor i månaden. Det är bara räntan, inget avbetalat.
Det du faktiskt betalar in kallas årsbelopp och innehåller både amortering och ränta. Enligt 4 kap. 8 § studiestödslagen räknas det om varje år, utifrån skulden vid årets ingång och den återbetalningstid som är kvar. Beräkningen är gjord så att inbetalningen ökar med två procent per år, förutsatt att du betalar fullt och att räntan är oförändrad.
Siffrorna nedan kommer från CSN:s egen uträkningsfunktion, och en sak är värd att känna till innan du jämför med din betalningsplan: den visar hela årets inbetalning, alltså årsbeloppet plus expeditionsavgiften på 150 kronor per lån. Det syns tydligast på det lägsta årsbeloppet, där lagens golv är 8 880 kronor medan uträkningsfunktionen visar 9 030.
| Ett genomsnittligt studielån | Belopp |
|---|---|
| Skuld vid återbetalningens start | 242 100 kr |
| Ränta första året | ca 5 170 kr, ungefär 430 kr i månaden |
| Årsbelopp första året | 10 198 kr, varav 150 kr expeditionsavgift per lån |
| Årsbelopp år 24 | 15 979 kr |
| Lägsta årsbelopp 2026 | 8 880 kr enligt lagen, 9 030 kr i CSN:s verktyg |
Första året blir det knappt 850 kronor i månaden, men i praktiken betalar de flesta fyra gånger per år. Beloppet stiger sedan med omkring två procent om året, och sista året blir bara en restpost.
Sett över hela återbetalningstiden betalar du alltså tillbaka ungefär en tredjedel mer än du lånade. Antagandena är oförändrad ränta på 2,135 procent i 25 år och full betalning varje år. Eftersom räntan sätts om varje kalenderår är det ett räkneantagande och ingen prognos: ändras räntan ändras både årsbeloppet och slutnotan.
Det finns ett lägsta årsbelopp, och det biter oftare än du tror
En regel som sällan syns i räkneexempel, men som avgör vad många faktiskt betalar: årsbeloppet kan inte bli hur litet som helst. Enligt 4 kap. 10 § studiestödslagen ska årsbeloppet fastställas till femton procent av prisbasbeloppet om den vanliga beräkningen ger ett lägre belopp, och då förkortas återbetalningstiden i stället. För 2026 är golvet 8 880 kronor, alltså femton procent av prisbasbeloppet på 59 200 kronor. Samma siffra anger CSN på sin sida om att betala tillbaka studielån.
Golvet biter på alla skulder upp till ungefär 214 000 kronor, alltså på en stor del av alla låntagare. Den genomsnittliga skulden för samtliga låntagare var 169 500 kronor 2025, och för just den skulden ger CSN:s uträkningsfunktion ett första årsbelopp på golvnivå och en återbetalningstid på 20 år, inte 25. Har du en mindre skuld ska du alltså räkna med ett högre första årsbelopp och en kortare återbetalningstid än en rak 25-årsmodell ger.
CSN uppger samtidigt att det vanligaste årsbeloppet bland låntagare med annuitetslån är 7 000 till 8 000 kronor. Den siffran ska inte jämföras med exemplen ovan, hur lika de än ser ut. Den beskriver alla som betalar av i dag, alltså ett bestånd med äldre och mindre lån och med nedsatta årsbelopp, medan exemplen ovan är ett första årsbelopp för någon som börjar betala nu. Vill du ha en siffra för just din skuld är det uträkningsfunktionen som gäller, eftersom den också tar hänsyn till din ålder.
Räntan får du inte dra av i deklarationen
Det här tror många fel om, eftersom ränta på bolån och andra lån brukar ge avdrag. Ränta på studielån gör det inte. Det står i 9 kap. 7 § inkomstskattelagen, som räknar upp räntor enligt studiestödslagen bland de utgifter som inte får dras av.
CSN förklarar det med att subventionen redan är inbakad. Myndigheten skriver på sin sida om ränta och avgifter att du betalar in en lägre ränta från början, i stället för att i efterhand få tillbaka pengar på skatten.
En varning om källan. CSN:s frågesida Får jag dra av räntan i min deklaration? motsäger sig själv den 10 augusti 2026: brödtexten säger att avdragsrätten för ränteutgifter togs bort helt den 1 januari 2026, medan punktlistan längst ned på samma sida fortfarande säger att avdrag får göras för återkrav och hemutrustningslån. De två raderna handlar om andra lån än studielånet. Om studielån säger både brödtexten och punktlistan samma sak, och det stämmer med lagtexten: inget avdrag.
Betala mer om du kan, men väg det mot annat
Du kan när som helst göra extra inbetalningar, och du bestämmer själv hur mycket och hur ofta. Betalar du via autogiro ska du kontakta CSN först. Två detaljer är värda att känna till, båda från CSN:s sida om extra inbetalning: pengarna räknas i första hand av mot årets årsbelopp och minskar själva skulden först när årsbeloppet är betalt, och en extra inbetalning under ett år räknas inte mot nästa års årsbelopp.
Vad det ger i kronor är krångligare än det låter, och det beror på att planen räknas om. Betalar du extra minskar skulden, men nästa års årsbelopp beräknas på den nya, lägre skulden och på den tid som återstår. Ditt ordinarie årsbelopp sjunker alltså, i stället för att ligga kvar och göra dig klar tidigare. CSN rubricerar det själva som att extra inbetalningar minskar ditt årsbelopp och ditt lån. Först när det omräknade årsbeloppet skulle hamna under golvet förkortas återbetalningstiden i stället, enligt 4 kap. 10 och 11 §§.
Räknat på samma skuld som ovan, med 500 kronor extra i månaden och med årsbeloppet omräknat varje år enligt de reglerna, blir lånet slutbetalt efter 20 år i stället för 25, och räntan minskar med omkring 24 000 kronor. Det är vår egen beräkning, eftersom CSN:s uträkningsfunktion inte räknar på extrainbetalningar, och den förutsätter oförändrad ränta och att du fortsätter betala de 500 kronorna varje månad hela vägen. Vill du veta exakt vad det betyder för din egen plan får du fråga CSN.
Det betyder inte att extrainbetalningar alltid är det klokaste du kan göra med 500 kronor. Ett studielån på drygt två procent är en av de billigaste skulder en ung person kan ha, betydligt billigare än delbetalningar, kontokrediter och sms-lån. Har du dyrare skulder eller ingen buffert alls är det oftast de som ska åtgärdas först, vilket vi går igenom i guiden om enkel vardagsekonomi för unga.
Och innan du lånar över huvud taget: du bestämmer själv hur mycket du tar. Du kan välja att bara ta bidraget, eller låna för färre veckor än du studerar. Funderar du fortfarande på vilken väg du ska ta finns vår guide om vad du gör efter gymnasiet, och ska du läsa i ett annat land har vi en egen om att studera utomlands som ung. Jobbar du vid sidan av studierna är det också värt att kolla fribeloppet, som styr hur mycket du får tjäna innan studiemedlet dras ner.
Vanliga frågor
Hur hög är räntan på studielånet 2026?
2,135 procent. Den består av en basränta på 1,736 procent och ett räntepåslag på 0,399 procent. Regeringen fastställer en ny ränta inför varje kalenderår.
När börjar jag betala tillbaka?
Tidigast sex månader efter att du senast hade studiestöd, och alltid vid ett årsskifte. Då får du en betalningsplan från CSN. Har du tagit studielån tidigare och redan börjat betala får du inte de sex betalningsfria månaderna en gång till.
Kan räntan höjas efter att jag har lånat?
Ja. Räntan är rörlig och sätts om varje kalenderår, så den ränta du ser när du ansöker är inte låst för hela lånets löptid. Höjs räntan påverkas ditt kommande årsbelopp.
Får jag dra av räntan i deklarationen?
Nej. Ränta på studielån är uttryckligen undantagen från avdragsrätt i 9 kap. 7 § inkomstskattelagen, och CSN:s eget svar är lika kort: du får inte göra avdrag för räntan på lån för studier när du deklarerar.
Hur lång tid har jag på mig att betala?
Som längst 25 år, eller den kortare tid som återstår till utgången av det år du fyller 64 om du har lån utbetalt från 2022. För lån utbetalda mellan 2001 och 2021 går gränsen vid det år du fyller 60. Tiden kan också bli kortare än 25 år om skulden är så liten att årsbeloppet annars skulle hamna under det lägsta årsbeloppet, 8 880 kronor under 2026.
Vad händer med lånet om jag aldrig blir klar med det?
Studielån som inte har betalats vid utgången av det år du fyller 71 skrivs av, vilket i praktiken sker i början av det år du fyller 72. Betalningsskyldigheten kvarstår dock för årsbeloppen som avser de tre senaste kalenderåren, och obetalda avgifter skrivs inte av. För lån utbetalda mellan 2001 och 2021 sker avskrivningen i början av det år du fyller 68.
Senast faktagranskad: 18 augusti 2026